ERIK NORSELIUS

ERIK NORSELIUS
Bildkonstnär. Född 1874 i Stockholm, död 1956 i Paris. Utbildning: Hos Alf Wallander i Stockholm och deltog på 1890-talet i Svenska konstnärernas förenings utställningar. 1896 flyttade han till Paris och var med korta avbrott för några studievistelser i Italien, en vistelse i Spanien 1914-1916 och enstaka besök i hemlandet bosatt där under återstoden av sitt liv. Han var i Paris elev till Raphael Collin, Courtois och Prinet. Han ställde ut årligen från 1902 på Salongen och kallades 1922 till sociétaire i La Société Nationale des Beaux-Arts. I Sverige ställde han ut mycket sällan och endast enstaka arbeten på större gruppvisningar. Han ställde sig under hela sin verksamhet avvisande till de radikala konstnärliga strömningar, som han hann uppleva i den parisiska miljön, och försökte i sitt måleri hävda de värden, som det utgående 1800-talets landskapskonst och genreskildring nått fram till. Hans franska landskap bevarar ofta något av Corottraditionens sensibla och harmoniska uppbyggnad, medan interiörbilderna med motljuseffekter förenar en gammalmästerlig tematik med den nationella romantikens känsla för särpräglade miljöer. Han målade interiörer med figurer, samt friluftsbilder med bönder och unga flickor. I hans tidiga gatubilder från Venedig och senare studier från Bretagne dröjer sig även intryck från friluftsmåleriet kvar. En minneskollektion av hans konst visades 1957 på de svenska Pariskonstnärernas utställning i Le Cercle Suédois i Paris. Representerad: i Nationalmuseum i Stockholm, i franska statens samlingar, muséerna i Dinars, Tours och Pau, samt i Jerusalems museum och i Institut Tessin, Paris.
Bild: Gatumotiv med människor och hund, 1947.