HANS HEDLUND

HANS HEDLUND
Arkitekt och professor. Född 27 april 1855 i Ekerö, Stockholms län, död 8 november 1931 i Göteborg. Har gjort ritningar till flera offentliga jugendinspirerade byggnader i Göteborg, Realläroverket, Folkbiblioteket, Elverket. Har också ritat gravmonumenten över Viktor Rydberg och August Röhss. Han var bror till politikern Henrik Hedlund och brorson till tidningsmannen Sven Adolf Hedlund.
Hedlund började efter examen och ett par års anställning hos stadsarkitekten Victor von Gegerfelt arbeta som självständig arkitekt i Göteborg 1881. Han blev lärare i Allmän byggnadslära och Husbyggnadskonst samt Ornamentsritning vid Chalmers 1886,[1] lektor där 1899 och professor där 1910. Efter pensioneringen 1921 fortsatte han att arbeta vid Chalmers som tillförordnad professor till 1923. Hedlunds första uppdrag 1878 var att åstadkomma husritningar för villor till det så kallade Tjänstemannakvarteret i Göteborg. Till hans mer kända arbeten hör Göteborgs realläroverk 1887, Saluhallen på Kungstorget 1889 (dock tillsammans med Victor Adler och Johan Gustaf Richert), farbroderns villa på Vasagatan 11 (tillsammans med Yngve Rasmussen), den så kallade Apteatern också känt som Tomtehuset, 1890, ombyggt 1920 och byggnadsminne 1982, dåvarande Göteborgs stadsbibliotek 1900 och Amerikaskjulet 1912. Han samarbetade ett flertal gånger med arkitekten Yngve Rasmussen, det var på ritningarna för Tomtehuset, försäkringsbolaget Sveas hus samt gravkapellet över John Ericsson (på Filipstads nya kyrkogård). Hans Hedlund anses vara en av Sveriges främsta jugendarkitekter.
Bild: Från Svenskt Porträttgalleri.