LARS FLORÉN
Målare och gobelängvävare. LARS Gustaf Emanuel). (Född i Västerås 26/5 1899, död i Stockolm 1/9 1979. Studier: Althins Målarskola 1919–21, Tekniska Skolan. Medlemskap: Konstnärsgruppen Färg och Form 1939–1979, Konstnärsklubben från1941 och Sällskapet Idun från1956. Utställningar: Färg och Form, separat: 1934 (debut), 1939, 1941, -45, -50, -55, -65 och -70. Färg och Form, samling: 56 st. Övriga: Landskrona museum 1950, Nordisk Konst - Dansk-isländsk och svensk konst i Göteborg 1943, Nordiska Konstförbundet i Oslo 1946, Sveriges Allmänna Konstförening (ett flertal), Borås, Köping och Västerås. Minnesutställning på Konstgalleriet, Stockholm 1991.
Studieresor: Norge: Lofoten 1936. Frankrike: Cagnes, Chinon, Concarneau, Le Pouldue, Moret-sur-Loing, Quimperlé 1937–38, Paris 1939. Danmark: Gudhjem, Köpenhamn 1940-t. Schweiz: Basel, Genève 1950-t. Sverige: Brantevik, Djupvik, Glumslöv, Gothem, Skillinge, Skrea, Tjörn, Tängvattnet, Vickleby, Väddö, Västervik och Ålabodarna. Karakteristik: Lars Florén börjar sin konstnärliga bana på 1920-t. i en intim naivistisk stil med återhållen färghållning. På 1930-t. övergår uttrycket i ett finstämt, impressionistiskt ljusmåleri. Under en stipendieresa till Bretagne 1937 skriver han: ”…jag tycker mig vara på väg mot det som intresserar mig mycket…nämligen …själva penselteknikens förmåga att suggerera liv och ljus”. Gustaf Näsström skriver 1939: ”Han kan…lyssna in sig i färgens melodier i ett rum, så att motivet tillsist förädlas till subtil färgmusik med mjuka och delikata valörer och klangfulla motsättningar mellan varma och kalla färger. Man fäster sig också vid några stadsbilder från Gamla Stan där citrongula husväggar och violetta tak djärvt satts in i vinterdagern över Österlånggatan.” Från Gamla Stan och Bergsundsstrand flyttar Florén 1944 ut till Johanneshov. Här fångar han den öppna och luftiga förortens atmosfär i målningar från Sickla, Hammarbyhamnen och Nackareservatet. Han komponerar även ett stort antal interiörer, porträtt och utsikter. 1955 skriver Ulf Linde i DN: ”Färg och Form visar en utställning av Lars Florén. Målaren lever i intim kontakt med en vardaglig verklighet som han beskriver i blida, inträngande målningar... "Färgen har när den är som bäst en meditativ, skir inåtvändhet. Färgstoffet är mjukt och vackert pålagt utan borstiga övergrepp, som skulle göra fakturen påträngande och orolig. Inte heller i färgen tillåter Florén att en enskild effekt bryter mot bildens vila och trots att färgklangerna avgjort har en uttrycksfullhet, blir de aldrig grälla.” Från 1968 bor Florén på Skinnarviksberget, och Stig Johansson skriver i SvD 1/10 1970: ” …av alla Stockholmsskildrare är han en av dem som verkligen lyckats sätta färg på stan! Från sin ateljé på Söders höjder ser han ut över Stockholm, målar koloristiskt gnistrande panoramor eller fyller dukytan med trädgårdens hela blomsterprakt…Det är alltid sommar och glädje i hans pensel.”
Florén lärde sig 1948 att väva i hautelisseteknik, och vävarbetet för egen hand gav honom unika möjligheter att utnyttja de dekorativa och ornamentala effekter som garnet kan ge. Under 30 år växte ett tjugotal bildvävnader fram med förebilder i folksagor, bibliska berättelser och litterära klassiker, t.ex. ”Bäckahästen”, ”Jonas och valfisken”, ”Den fula ankungen” och ”Don Quijote”. I ett stort beställningsverk av Statens Konstråd till Kungliga biblioteket (1963),” Från Vasaborgen till Humlegården”, skildras bibliotekets historia från branden i slottet Tre Kronor 1697 till dagens nationalbibliotek. Representerad: Bonnierska Porträttsamlingen, Göteborgs konstmuseum, Kungliga biblioteket, Landskrona museums konstsamling, Moderna Museet, Nationalmuseum, Riksdagshuset och Västerås konstmuseum.
Bild: Blomsterstilleben.
Studieresor: Norge: Lofoten 1936. Frankrike: Cagnes, Chinon, Concarneau, Le Pouldue, Moret-sur-Loing, Quimperlé 1937–38, Paris 1939. Danmark: Gudhjem, Köpenhamn 1940-t. Schweiz: Basel, Genève 1950-t. Sverige: Brantevik, Djupvik, Glumslöv, Gothem, Skillinge, Skrea, Tjörn, Tängvattnet, Vickleby, Väddö, Västervik och Ålabodarna. Karakteristik: Lars Florén börjar sin konstnärliga bana på 1920-t. i en intim naivistisk stil med återhållen färghållning. På 1930-t. övergår uttrycket i ett finstämt, impressionistiskt ljusmåleri. Under en stipendieresa till Bretagne 1937 skriver han: ”…jag tycker mig vara på väg mot det som intresserar mig mycket…nämligen …själva penselteknikens förmåga att suggerera liv och ljus”. Gustaf Näsström skriver 1939: ”Han kan…lyssna in sig i färgens melodier i ett rum, så att motivet tillsist förädlas till subtil färgmusik med mjuka och delikata valörer och klangfulla motsättningar mellan varma och kalla färger. Man fäster sig också vid några stadsbilder från Gamla Stan där citrongula husväggar och violetta tak djärvt satts in i vinterdagern över Österlånggatan.” Från Gamla Stan och Bergsundsstrand flyttar Florén 1944 ut till Johanneshov. Här fångar han den öppna och luftiga förortens atmosfär i målningar från Sickla, Hammarbyhamnen och Nackareservatet. Han komponerar även ett stort antal interiörer, porträtt och utsikter. 1955 skriver Ulf Linde i DN: ”Färg och Form visar en utställning av Lars Florén. Målaren lever i intim kontakt med en vardaglig verklighet som han beskriver i blida, inträngande målningar... "Färgen har när den är som bäst en meditativ, skir inåtvändhet. Färgstoffet är mjukt och vackert pålagt utan borstiga övergrepp, som skulle göra fakturen påträngande och orolig. Inte heller i färgen tillåter Florén att en enskild effekt bryter mot bildens vila och trots att färgklangerna avgjort har en uttrycksfullhet, blir de aldrig grälla.” Från 1968 bor Florén på Skinnarviksberget, och Stig Johansson skriver i SvD 1/10 1970: ” …av alla Stockholmsskildrare är han en av dem som verkligen lyckats sätta färg på stan! Från sin ateljé på Söders höjder ser han ut över Stockholm, målar koloristiskt gnistrande panoramor eller fyller dukytan med trädgårdens hela blomsterprakt…Det är alltid sommar och glädje i hans pensel.”
Florén lärde sig 1948 att väva i hautelisseteknik, och vävarbetet för egen hand gav honom unika möjligheter att utnyttja de dekorativa och ornamentala effekter som garnet kan ge. Under 30 år växte ett tjugotal bildvävnader fram med förebilder i folksagor, bibliska berättelser och litterära klassiker, t.ex. ”Bäckahästen”, ”Jonas och valfisken”, ”Den fula ankungen” och ”Don Quijote”. I ett stort beställningsverk av Statens Konstråd till Kungliga biblioteket (1963),” Från Vasaborgen till Humlegården”, skildras bibliotekets historia från branden i slottet Tre Kronor 1697 till dagens nationalbibliotek. Representerad: Bonnierska Porträttsamlingen, Göteborgs konstmuseum, Kungliga biblioteket, Landskrona museums konstsamling, Moderna Museet, Nationalmuseum, Riksdagshuset och Västerås konstmuseum.
Bild: Blomsterstilleben.