SIMON SÖRMAN

SIMON SÖRMAN
Bildkonstnär, tecknare, konservator och restauratör. (SIMON Gustaf). Född 7 juni 1905 i Arvika församling, död 23 februari 1963, i Saltsjöbaden. Utbildning: Studerade för Edward Berggren hösten 1922, samtidigt som Bo Beskow och Harald Lindberg. Han sökte till Konstakademien 1923 och blev antagen som elev, även Bo Beskow. Ett par andra akademikamrater var Sven Deurell, Mary-Ann Tollin-Verde och Yngve Andersson. De började på hösten 1923. Med flera av sina kamrater blev han vän för livet. Wilhelm Smith och Olle Hjortzberg var två av hans lärare. Men han måste avsluta studierna på Konstakademin efter en kort tid, bara ett år, sommaren 1924, för att bidra till moderns försörjning. Han slutade inte att måla utan fortsatte med målningar i Arvika i det lilla formatet och gjorde illustrationer. Harald Lindberg, var en av kamraterna från Stockholmstiden som han hade kontakt med och det skulle leda honom in i yrkesverksamheten, ända fram mot slutet av 1930-talet. Han började arbeta som konservator och dekorationsmålare hos konservatorn Alfred Nilsson. Ett av de första uppdragen, var dekorationsmåleri i Villa Bonnier i Diplomatstaden i Stockholm 1928. Ett annat stort uppdrag var konserveringen 1935 av Albertus Pictors kalkmålningar i Härkeberga kyrka. Nästa stora restaureringsuppdrag kom direkt därpå och det var Nederluleå kyrka i Gammelstad 1936-1937. Det är den största medeltida kyrkan i Norrland med kalkmålningar från tiden, som ibland tillskrivs Albertus Pictor. 1937 godkände Kungliga Byggnadsstyrelsen hans skisser till den 85 kvm stora muralmålningen på temat, Sökandets och återfinnandets glädje. Han fick uppdraget att göra monumentalmålningen i Bodens kyrka Drygt ett år senare, på Trettondagen 1939, invigdes målningen. Utställningar: Deltar i Sveriges Allmänna Konstförenings höstutställning, på Konstakademien i Stockholm 1930, Göteborgs Konsthall 1942, första separatutställning i Karlstad 1944, I Borås Konsthall tillsammans med Sven Deurell 1949. 2005-12-03 En stor minnesutställning i Värmlands Museum. Han efterträdde samma år Akke Kumlien som föreståndare för Konsthögskolans materialinstitut i Stockholm. Det var ett heltidsarbete och 1959 utnämndes han till professor. Offentlig utsmyckning: Altartavla I Gåsborns kyrka och i Rämmens kyrka i Filipstads kommun 1946, altartavlan med motivet Kristi uppståndelse, Sunne kyrka 1953. Trefaldighetskyrkan i Arvika, altarväggens målning Hakkas kyrka Gällivare 1956, Överluleå kyrka i Boden, Brännemo kapell i Götlunda och glasmålningar Baltaks kyrka i Tidaholm och altarskåp i tre delar för Jörns kyrka 1960. I Kristinehamns krematorium utförde han 1956 sitt sista glasfönster. Representerad: Nationalmuseum, Moderna Muséet, Göteborgs Konstmuseum och Karlstads museum. Stipendier: Ester Lindahl-stipendiet, 1944. 1955-1961 Ledamot av Statens konstråds styrelse.
Bild:Altaret i Trefaldighetskyrkan i Arvika.