ERIC GRATE
Skulptör, tecknare, målare och grafiker, Eric Gustav Grate. Född 14 augusti 1896 i Stockholm, död 3 augusti 1983 i Solna. (Född Erikson). Eric Grate var son till civilingenjör Georg Erikson och Hilma Erikson, född Bredberg samt far till Pontus Grate. Han gifte sig 1922 med Astri Nordgren och i ett andra äktenskap 1937 med Marianne Peyron. Utbildning: Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1917-21 och gjorde därefter studieresor till Tyskland, framför allt München, och till Italien och Grekland. Han bodde i Paris 1924-33. Där hade han sällskap av andra svenska konstnärer som Nils Dardel, Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Otto G. Carlsund och Otte Sköld. Åren 1941-51 var han professor vid Konstakademien, ledamot av Statens konstråd 1952-55 samt ledamot av Thielska galleriets styrelse från 1954. Eric Grate har utfört ett flertal offentliga skulpturer i Sverige. Det mest uppmärksammade är verket Det entomologiska kvinnorovet vid entrén till Karolinska Institutet i Solna 1958. ” Jag måste tillstå och gör det med stor glädje att denna första kontakt med den stora grekiska skulpturen sådan jag upplevde den i Olympia blev för många år framåt av avgörande betydelse. Jag fick en känsla av att jag var tvungen att börja på ny kula i byggande av skulptur. Ompröva hela min inställning, Jag tror att det betydde ett reningsbad, ett klarläggande av de nödvändiga startpunkterna. Eric Grate vid 78 års ålder om sin ungdoms studieresa till Grekland. Offentliga verk i urval: Bergslagsurnan gjutjärn 109 cm hög (1921-22), Allmänna vägen i Majorna i Göteborg. Urnan har tillverkats i en lång serie av Näfvekvarns bruk och finns på flera museer Faunfigur (1923), Hotell Liseberg, Kryddgården, Heden, Göteborg Statyer på Norra Kungstornet (1925), Kungsgatan i Stockholm. Fontän med dryad (1932), Örebro konserthus Relief över ingången till Konsthallen i Falun (1936). Folkvisan (1937), Bromma läroverk i Stockholm, Liseberg i Göteborg och Bäckängsgymnasiet i Borås. Årstiderna kalksten (1937-41), Rosenbad, Stockholm. Folket och tekniken del av relief chamotte-lera (1937), väggutsmyckning för världsutställningen i Paris år 1937, Runö kursgård, Åkersberga. De fyra vindarna fyra reliefer (1937-41), på Gunnar Asplunds tillbyggnad till Göteborgs rådhus. Predikstol i Nikolaikyrkan i Örebro (1939). Humlan (1939), kalksten, utanför Örebro läns museum. Badet och Nereid två reliefer i terrakotta (1943), Badhuset i Trelleborg. Sommaren eller Ung man granit 224 cm hög (1944), Utmarksgatan i Lundby i Göteborg. Våren brons 125 cm hög (1944), Kaggeledstorget i Härlanda i Göteborg och Museiparken i Alingsås. Anadyomene (1947-52), Hudiksvall. Förvandlingarnas brunn granit (1943-55), Marabouparken i Sundbyberg. Navigare necesse est brons 1953, Rödabergsskolan, Stockholm. Liggande kvinna (ca 1954) brons i fontän, Torget, Västertorps centrum, Stockholm. Trädet (ca 1954) brons, Torget i Västertorps centrum, Stockholm. Två dansande (1955), Byttorpskolan i Borås. Vindarnas grotta (1960-71), på Fiskartorget utanför Sven Ahlboms Västerås stadshus. Monument över Yxman brons 3,5 m hög (uppsatt 1967), Rålambshovsparken på Kungsholmen i Stockholm. Replik i mindre format på Blockhusudden på Djurgården i Stockholmi samt i Europaparlamentet, Strasbourg. Gudinna vid hyperboreiskt hav granit i fontän 4 m lång (1949-56), Rådhustorget i Gävle. Det entomologiska kvinnorovet brons (1956-58), Karolinska Institutet i Solna. Snäckfågel brons 255 cm hög (1960-61), Skånegatan-Engelbrektsgatan, utanför Hotell Opalen, Göteborg samt på Stora Torg i Eslöv. Silvatica brons, Esplanaden i Nässjö. Nike från Sant Andria brons 206 cm hög (1967-68), Södra Promenaden, utanför Stadsbiblioteket, i Norrköping. Vindarnas grotta (1960-1971), Fiskartorget i Västerås Apoteus till Norrland (1970-71), relief i röd älvdalssandsten, Karlavägen 45 i Stockholm. Sparvguden (1972-73), Eric Grates park vid Stadshuset i Solna. Hjärtblad (1974), Landstingshuset i Kristianstad. Urnkvinna Daphne (1956-60), Diagnostiskt centrum UMAS, Malmö.
Bild: Trädet, Västertorp i Stockholm.
Bild: Trädet, Västertorp i Stockholm.
Mer info om ERIC GRATE»