HARALD SALLBERG
Bildkonstnär och grafiker. Född 1895 i Stockholm, död 1963 på Kanarieöarna. Utbildning: Tekniska skolan. Han var en av dem som kom att forma 1900-talets tekniska utveckling inom grafiken i Sverige. Han var den mångsidigaste av alla. Genom sin lärargärning vid Konstakademiens etsarskola Inspirerade han och lärde många årskullar konsten att arbeta med grafik. Han blev koppartrycklärling redan 1912 och biträdde Axel Tallberg. Han deltog i att bilda Etsarförbundet 1928. och 1935 blev han assistent under Emil Johansson Thor. Han efterträdde honom som professor 1954. Året därpå blev han direktör för Konstakademien. Under en period gjorde han en del resor. 1920 begav han sig till England, den grafiska konstens hemland, för att studera vidare. därefter till Paris. Utställningar: Han gjorde en etsning av Sacre Caeur 1921. 1927 blev ett genombrottsår genom en utställning på Konstakademien i engelsk-svenk grafik. 1929 företog han sig nästa resa via London till Paris. Där arbetar han med tre porträtt. Amédée Ozenfant, Fernand Léger och Georges Braques. Därutöver arbetade han med, landskap och stadsbilder från Stockholm och London. Från Bergs brygga Möja I och II, samt Kornhamstorg 1925, Lejonbacken, Flottbron och Storkyrkan 1926, från London, Roofs of London, Southwarksbridge och Sjömanskrog 1929. Etsningarna utmärker sig genom stor linjesäkerhet ofta med en poetisk uppfattning. 1939 utkom Carl von Linné, samt fyra skrifter med trägravyrer i orginal av hans skrift, Konstgrafiska metoder, 1927. Representerad: Nationalmuseum i Stockholm, Göteborgs Konstmuseum, Prins Eugens Waldemarsvik, Norrköping, Nationalmuséet Oslo, Statens Museum för Kunst i Köpenhamn, London, München, Florens och Philadelphia.
Bild: Långholmsvarvet 1927.
Bild: Långholmsvarvet 1927.
Mer info om HARALD SALLBERG»