LISA JOHANSSON

LISA JOHANSSON
Bildkonstnär, författare, kulturarbetare. Född 1894 i Idvattnet, död 1982. Från mitten av 1940-talet och tjugo år framåt, förestod hon museet i Vilhelmina, där det också finns några tavlor av henne.
Till hennes dokumentära gärning ingår även insamlandet och bearbetandet av över 400 växtfärgningsrecept. Några av dessa hade hon fått i arv av sin egen mormor. Av egenhändigt växtfärgad ull skapade hon också visuella bilder, ulltavlor. Förutom ull använde hon sig även av andra naturmaterial i sina verk såsom näver och mossa.
Representerad: i Västerbottens museums samlingar finns två av hennes verk, Nybyggarens jordafärd, samt Fjällandskap.
Hon var meddelare till ULMA, folklivsarkiv i Uppsala och har i flera tusen handskrivna blad berättat om gamla traditioner i länet och om sitt eget hårda men händelserika liv. 1968 publicerade hon sin dokumentära berättelse Saltlake och blodvälling, en skildring om stora umbäranden. Boken väckte stor uppmärksamhet. Dessförinnan, 1961, hade hon publicerat den självbiografiska romanen, Ensam på torpet,
Bild: Ulltavlan, Nybyggarens jordafärd.